Små aktiebolag i Sverige behöver sedan 2010 inte längre bli reviderade. Trots detta väljer många små aktiebolag att fortsätta eller att påbörja ett samarbete med en revisor. Detta tyder på att företagarna upplever att det finnas ett värde med revisionstjänsten. Tidigare litteratur berör främst nyttan med revision i större aktiebolag. I dessa företag finns det ett direkt värde med revision eftersom företagsledningen och aktieägarna är skilda.

SammanfattningTitel: Revisorns roll i mindre företagFörfattare: Markus Forsberg, Martin Ingberg, Daniel MalmHandledare: Olle WestinUniversitet: ÖREBRO UNIVERSITETInstitution: Institutionen för Ekonomi, Statistik och Informatik. (ESI)Kurs: Ekonomistyrning D, uppsats 10 p.Syfte: Syftet är att belysa vilka effekter en avreglering av revisionsplikten kan komma att få för småföretagens Relation till revisorn, samt hur revisorns roll kan komma att förändras om avregleringen av revisionsplikten blir verklighet.Metod: Vi har en deduktiv ansats och har använt en kvalitativ metod. Primärdata har insamlats genom sju stycken semistrukturerade intervjuer med representanter för småföretag.Slutsats: Då revisorn vid en avreglering av revisionsplikten inte behöver ta hänsyn till oberoendefrågan, som idag begränsar relationen med företaget, öppnar detta för en djupare och mer nära relation mellan de båda parterna med än mer rådgivning än idag. Revisorn anlitas då inte längre för ett granskningsuppdrag utan används enbart som ett stöd och en hjälp för företaget, vilket leder till att dennes roll som granskare försvinner och öppnar möjlighet för företagen att kunna ge andra roller till revisorn..

I litteraturen har framkommit att förtroendet är av stor betydelse i affärsverksamhet och intresset för förtroendet har ökat under senare år. Uppsatsen syftar till att undersöka hur förtroendet uppkommer, hur starkt det är, i vilka avseenden det finns, hur det bibehålls samt vad som krävs för att det ska upphöra mellan en enmansföretagare och dennes revisor. Valet att undersöka detta var för att det finns en föreställning om att enmansföretag står närmre revisorn än vad han bör göra.Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer där respondenterna bestod av tre enmansföretag och två revisorer. En kvalitativ metod har använts för uppsatsen. Det har tydliggjorts ett antal faktorer som är viktiga för förtroende.Resultatet av undersökningen visar att det finns ett starkt förtroende för revisorn så länge förtroendet inte skadats samt att enmansföretagaren inte har en djupare relation än den yrkesmässiga.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att undersöka varför revisorn inte upptäcker fel i företaget i rätt tid. Med rätt avses den tiden då felen fortfarande kan åtgärdas och inte orsakar någon större skada för bland annat företagets intressenter så som aktieägare, bank, leverantörer med mera. Att upptäcka fel i rätt tid är av stor betydelse, i alla fall i de större företagen för att förebygga att en så kallad skandal uppstår.Uppenbarligen finns det fel i företag och den som har det yttersta ansvaret för felen är företagsledningen och inte revisorn som många förmodar. Revisorn kan inte heller granska hela företaget utan måste i ett tidigt skede rikta in sin granskning mot områden där risken för fel är som störst. Företagsledningen har också ett ansvar för att den interna kontrollen fungerar väl.

Den1 juli 2005 infördes Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden ställs bl.a. krav på att det i bolagsstyrelserna ska finnas ett revisionsutskott. I detta examensarbete har vi undersökt vilken påverkan dessa utskott har på den externe revisorns roll och verksamhet. Vi har utgått ifrån Kodens punkter och utifrån dessa definierat fyra områden över revisionsutskottets kopplingar till revisorn; finansiell rapportering, kontakt med bolagsorganen, andra tjänster än revision samt utvärdering av revisorns arbete.

Företagsledarna i undersökningen har stora förväntningar på revisorn. Företagsledarna anser att den fristående rådgivningen får vara ganska omfattande, för att företaget ska kunna få all hjälp de behöver. P.g.a. detta anser företagsledarna att det inte finns något olämpligt område för revisorn att rådgiva inom. Revisorerna i undersökningen sätter däremot en gräns för rådgivningen med hjälp av de etiska reglerna, och lämnar över de uppdrag som de anser att någon annan har mer kompetens för att utföra.

De slutsatserna som företagits i studien mot bakgrund av analysen, påvisar att finns vissa oklarheter i rekvisiten som kan göra det problematiskt för revisorn. När det gäller lös egendom som tillförs kan det vara problematiskt i praktiken för revisorn att avgöra när den har blivit korrekt tillförd. Nyttokriteriet är otydligt och vad som egentligen gäller har RN aldrig tagit ställning till. Det är främst vilka som är godtagbara värderingsmän och hur många de skall vara som kan vålla bekymmer när revisorn skall ge en negativ försäkran..

Företagsförvärv är i dagens samhälle vanligt förekommande när företag har som målsättning att växa. Det finns en del tidigare forskning kring detta området, däremot finns det inte lika mycket forskat kring aktiva aktörer vid förvärvsprocessen. Vi har valt att inrikta oss på en specifik aktör i denna studien, revisorn. Detta för att revisoryrket kan innebära flera olika roller och arbetsuppgifter, till exempel revisorn som granskare, revisorn som rådgivare samt en roll där revisorn har en legitimerande funktion. I denna studie är det framförallt revisorn som rådgivare som behandlas och det vi vill undersöka är var i förvärvsprocessen revisorn är delaktig samt vad den då bidrar med.Syftet med denna studie är att öka förståelsen för processen vid ett företagsförvärv samt vad revisorn bidrar med i denna.I denna studie har fem fallstudier genomförts där semistrukturerade intervjuer har gjorts med revisorer som har eller har haft koppling till företagsförvärv.

Uppsatsen har till syfte att bidra med en förbättrad analys och beskrivning av revisorns oberoende, samt att ge en förbättrad beskrivning av revisorns oberoende i förhållande till sin klient.Metoden är kvalitativt, induktiv och källorna är både tidkskrifter och intervjuer av aktiva revisorer.Efter en teoretisk genomgång av revisorn och begreppet oberoende, beskrivs olika principer för revisorn att säkerställa sitt oberoende.Slutligen kombineras empiri och teori i en modell, som ligger till grund för en analys..

Under de senaste åren har flertalet stämningar riktade mot revisionsbyråer fått medialt utrymme. I media och i den akademiska debatten framkommer olika anledningar till varför revisorn har blivit stämd, vilka kan kopplas till teorier inom revision och den problematik som är knuten till yrket. Syftet med denna uppsats är att utreda hur revisionsprofessionen i Sverige förklarar att revisorn blir stämd. I den teoretiska referensramen har vi med teori om revisionsmisslyckande, förväntningsgapet samt försäkringshypotesen. Tillsammans bildar dessa teorier en analysmodell som vi har utgått från vid insamling och analys av empirin.

De slutsatserna som företagits i studien mot bakgrund av analysen, påvisar att finns vissa oklarheter i rekvisiten som kan göra det problematiskt för revisorn. När det gäller lös egendom som tillförs kan det vara problematiskt i praktiken för revisorn att avgöra när den har blivit korrekt tillförd. Nyttokriteriet är otydligt och vad som egentligen gäller har RN aldrig tagit ställning till. Det är främst vilka som är godtagbara värderingsmän och hur många de skall vara som kan vålla bekymmer när revisorn skall ge en negativ försäkran..

Revision innebär att revisorn med betryggande säkerhet granskar aktiebolags årsredovisning, bokslut samt styrelsens och VD:s förvaltning. Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka förväntningar småföretag har på revisorn och revision samt ta reda på vad revisorer anser att de ska tillföra småföretag i samband med revision. Detta för att sedan jämföra om småföretagens och revisorernas uppfattningar om revision överensstämmer eller ifall ett förväntningsgap existerar, samt identifiera vad som kan reducera ett eventuellt förväntningsgap. För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en kvalitativ fallstudie med två revisorer och tre småföretag inom Luleå Kommun. En slutsats som vi kom fram till i samband med undersökningen var att småföretag förväntar sig betydande rådgivning av sin revisor.

 Bakgrund: Sedan 1988 har alla svenska aktiebolag oavsett storlek varit tvungna att ha en kvalificerad revisor som granskar företagets räkenskaper. Idag är Sverige ett av två länder i EU som fortfarande har kvar revisionsplikten för små företag. Inom EU finns bestämmelser som medger medlemsländerna att undanta små företag från revisionsplikt. Utifrån undantagsbestämmelserna har en utredning gjorts i Sverige och ett lagförslag har lagts fram som innebär att 96,5 procent av alla företag i Sverige kan välja om de vill bli reviderade eller inte. Revisionspliktens vara eller inte vara har diskuterats flitigt i Sverige och studier har gjorts avseende vilken relation företagen har med revisorn, vilken nyttan är med revisionen och vilka faktorer som spelar in vid frivillig revision.

Denna studie undersöker hur ekonomichefer i svenska icke börsnoterade aktiebolag ser på relationen med revisorn, förhandling och andra interaktioner inom ramen för denna relation. På senare tid har revisorns grundläggande roll som granskare tonats ned till fördel för en mer rådgivande och analytisk roll. En flexibel tolkning av redovisningsstandarder bidrar till att en förhandling eller diskussion kan komma att ske mellan revisor och klient. Förhandling mellan företagsledning och revisor har konstaterats vara frekvent förekommande i stora utländska företag. Vidare visar forskning att förhållanden, så som relationen mellan företagsledning och revisor, kan ha en betydande påverkan för resultatet av så väl förhandlingar som diskussioner.

Revisionen har många intressenter som drar nytta av revisorn och hans/hennes arbete, däribland företagsledningen. Revisorns uppgift är att göra en oberoende kritisk granskning av årsredovisning, bokföring och förvaltning. Ibland kan företagsledningens förväntningar på revisorn skilja sig åt gentemot vad revisorn faktiskt gör, varför ett förväntningsgap bildas. Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om företagsledningens förväntningar på revisorn skiljer sig åt i olika stora företag och hur ett eventuellt förväntningsgap ser ut. Vi har intervjuat företagsledningar och även i viss mån revisorer.